Beroende på hur många aktier en person har desto mer har vederbörande att att säga till om vid olika beslut. Dock måste man ha i åtanke är att det finns olika typer av aktier: A-aktier, B-aktier, stamaktier, preferensaktier samt förlagsaktier.
Skillnaden mellan en A-aktie och en B-aktie är antalet röster som varje aktie har. Vanligtvis brukar en A-aktie ha tio gånger fler röster än en B-aktie. Det betyder att du måste ha tio B-aktier för att motsvara en A-aktie när du röstar om diverse beslut på en årsstämma.
Tanken är att de ursprungliga ägarna (som vanligtvis innehar A-aktierna) skall kunna behålla kontrollen över företaget när de släpper in nytt kapital via exempelvis en nyemission.
Idag får en B-aktie som minst ha en rösträtt på 1/10 av vad en A-aktie har. Detta innebär att du måste äga 10 B-aktier för att ha lika mycket att säga till om som en annan person vars innehav består utav 1 A-aktie. Det har dock inte alltid varit så här, det finns gamla bolag som gav ut B-aktier som hade mindre rösträtt, ett exempel på detta är Ericsson där en B-aktie bara har 1/1000 rösträtt jämfört med en A-aktie.
När det kommer till utdelning på aktierna så spelar det dock ingen roll vilken bokstav det är före aktien då de har rätt till samma utdelning.